“Don’t be evil” – Googles motto tills helt nyligen. Och visst kunde vi se det som oändlig godhet, att vi fritt kunde söka information över nätet. Visst fanns där annonser men de var lätta att strunta i, tänkte vi. 

Det var då. I dag är det inte i första hand vi som söker information via Google, nu är det Google som söker information om oss. Det gör även Facebook, Microsoft och Amazon liksom andra kolosser inom Big Tech; det är en väsentlig del av affärsidéerna numera.  

Information om dina rörelser och val på nätet; vad, när och hur du skriver; vilka bilder du tar och vilka du delar; var du befinner dig, arbetar eller sover; vem du älskar, umgås med eller avskyr; var du handlar, roar dig eller reser, vad du uppskattar eller avskyr…Allt kan samlas in, bearbetas med avancerade algoritmer och artificiell intelligens. Informationen säljs till ”tredje part” som utnyttjar den för att påverka våra köp- och livsmönster, våra attityder, preferenser och åsikter samt allt som hör våra liv till. 

Ett skräckscenario? En dystopi? Nej, faktiskt inte; allt finns klarlagt i Övervakningskapitalismen av Shoshana Zuboff, professor emerita vid Harvard Business School. Det är en rejäl bok på nästan sex hundra sidor, där Zuboff pedagogiskt steg för steg bygger upp läsarens kunskaper och medvetenhet om hur övervakningen av oss går till och hur den används. 

Naturligtvis drabbar oss övervakningen i olika grad, på olika sätt, beroende på vem man är och hur man gör. Om du har en smartphone, shoppar på nätet, agerar i sociala medier, tillåter ”platstjänster”, har en modern uppkopplad bil och kanske till och med ett antal ”smarta” nätbaserade prylar i hemmet – då är du en god näringsrik anrättning för övervakningskapitalisterna. Om du är mer restriktiv – då är du inte mer än en förrätt, men den innehåller mer godsaker för Big Tech än du kan ana.

Zuboffs bok innehåller myriader av konkreta exempel på övervakning men det skulle föra för långt att här referera till ens ett fåtal av dessa. Många av dem är fantastiska. Ta till exempel Google Street View, vars kameraförsedda bilar rullar runt på våra gator och åtminstone en tid fångade upp information via hemmens trådlösa nätverk, bakom lösenordsskydd. 

Det är dock inte i första hand oss som enskilda individer Big Tech är intresserade av, även om sådan information kan användas för att rikta specifika kommersiella annonser till oss. Framför allt handlar det i stället om att kartlägga större mönster inom befolkningen.

Övervakningskapitalismens berättelse börjar, enligt Zuboff, med beteendeöverskottet. På nätet lämnar vi avtryck på olika sätt när vi söker fakta, beställer varor, skriver på Facebook, delar bilder, kontaktar vänner et cetera. Med hjälp av maskinintelligens analyseras våra beteenden och resulterar i prediktionsprodukter, dvs uppskattningar av framtida beteenden. Dessa säljs på marknaden till företag som vid behov kan styra om sin verksamhet för att stärka sina positioner på marknaden.

Så långt kommen i berättelsen kan man påstå att marknadens producenter gör sin del i vad som är marknadsekonomins styrka, att uppskatta konsumenternas behov och leverera ett utbud av produkter som vi efterfrågar. 

Men berättelsen fortsätter. Zuboff pekar på hur Big Techs utvinning av beteendeöverskott etablerade övervakningskapitalismens första ekonomiska imperativ: utvinningsimperativet, vilket innebär att utvinningen måste ske i allt större skala till allt högre kostnader. Målet blir att inte bara att spåra och kartlägga oss utan också modifiera våra beteenden, dvs anpassa dem till sina behov att maximera sina vinster. För Zuboff handlar det om ett systemskifte. Medan den traditionella kapitalismen utvann råvaror från naturen med den rovdrift det ofta medförde utvinner övervakningskapitalismen råvaror från mänskligt beteende. 

“Don’t be evil” var, som sagt, Googles motto. Men är det inte just ondska som driver Google att spåra, kartlägga och modifiera våra liv? Nej, det är rollen som en dominerande aktör på en infernalisk informationsmarknad som driver Google och Big Tech. Där segrar man eller dör och de anställda har att förhålla sig till detta faktum. 

Det påminner om en scen i Steinbecks Vredens druvor från en annan tid, med andra problem. Romanens jordbrukarfamilj drivs bort från sin jord av banken vars ombud säger: ”Banken är något annat än människorna. Det kan hända att varje människa i banken hatar det banken gör, ändå gör banken det. Banken är något mer än människorna, skall jag säga dig. Banken är ett monster. Människorna skapade det men de kan inte kontrollera det.”

Det är, med Zuboffs, terminologi en instrumentär makt som växt fram och som kommer till uttryck i en sensorisk och uppkopplad infrastruktur som hon kallar Big Other till skillnad från Big Brother i Orwells dystopi 1984. Zuboff för ett resonemang där hon systematiskt försöker visa hur sammankopplad de nya maktstrukturerna är med nyliberalismens avregleringar i kombinationer med övervakningskapitalistiska samhällsvisioner med idéhistoriskt avstamp i Skinners behaviorism. Boken formar sig därmed inte bara som ett avslöjande av Big Techs metoder utan också till en omfattande systemkritik.

Vad finns då att sätta emot övervakningskapitalismen? Här har Zuboff tyvärr inte mycket att anföra. Det handlar mest om att värna våra demokratiska institutioner och juridiskt begränsa möjligheterna att utvinna data och sälja dem vidare. Men vad det annars skulle kunna handla om är för mig svårt att förstå. 

Problemet är vi anpassar oss. Zuboff har ett väldokumenterat resonemang hur anpassningen är en del av Big Techs strategi. Efter att man gjort en ny inbrytning på ett oskyddat område, till exempel din telefon, din dator, ditt ”smarta hem” ser man till att anpassa dig. Du gillar ju dina uppkopplade prylar; tycker att livet blir enklare och bortser alltmer från att du delar mig dig av kontakter, bilder, intressen et cetera. Du tillvänjs och anpassar dig. Så länge den processen fortgår lär Big Other inte se några hinder att omsluta dig och oss alla.

Zuboffs bok är en mäktig historia. Den är delvis tung att tugga i sig, inte minst för att den stundom är väl så grundlig och inte så lite repetitiv. Jag valde att här och där skumma igenom vissa avsnitt för att raskare komma framåt till nya insikter. För insikter bjuder den på. Det är sällan jag läst en bok där jag lärt mig så mycket om det moderna samhället.