Vad händer med klimatet – och debatten?

Under de senaste årens stegrande oro kring klimatförändringarna har jag då och då stött på inlägg av Lennart Bengtsson, men aldrig i dominerande medier. Det är märkligt, men ändå inte. Bengtsson är framstående meteorolog och klimatexpert, professor och tidigare verksam vid Max Planck-institutet. Knappast någon i vårt land kan mäta sig med hans meriter inom området. Men hans åsikter är inte alltid kompatibla med den politiska klimatdebatten. Det förefaller som att han därför ställts åt sidan, ja rentav buntats ihop med obskyra ”klimatförnekare”. Det är synd och skam!

Jag har svårt att tänka mig en bättre lärobok för oss som vill lära oss mer om klimatförändringar än Lennart Bengtssons ”Vad händer med klimatet?”. Steg för steg går han pedagogiskt igenom vad forskningen vet om klimatförändringar och – nota bene! – vad man inte kan veta. Han tar det från grunden. Så lär han oss det vi bör kunna om väder och klimat, om klimathistoria, om växthuseffekten, om väderprognoser, om klimatforskning och så vidare. Allt är förklarat på enklast möjliga sätt med rikliga illustrationer för att underlätta för oss fåkunniga läsare. Det är verkligen en folkbildningsinsats. 

Klimatforskaren Klaus Hasselman, som i år tilldelades nobelpriset i fysik, säger om boken: ”Lennart Bengtsson, en erfaren och mycket ansedd meteorolog och klimatexpert, lägger här fram en realistisk men samtidigt optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ.”

Varför har Bengtsson, trots sin status inom internationell klimatforskning, trängts undan i svensk klimatdebatt? Han förnekar ju inte klimatförändringar; inte heller att den viktigaste förklaringen till förändringarna sedan industrialiseringen tog fart i slutet av 1800-talet är mänsklig påverkan genom växthusgaser. Men han problematiserar och ger talrika exempel på hur svår forskningen kring klimatförändringar är, särskilt när det gäller att förutsäga framtiden. Därmed hamnar Bengtsson en bit utanför den klimatpolitiska diskursen och dess dystopiska alarmism. Han ser stora möjligheter till att minska de skadliga växthusgaserna, särskilt i de välutvecklade ekonomierna i världen. Han avfärdar tal om en ”tipping point”, där klimatet skulle börja skena, som ovetenskapligt, och använder sig i stället av IPCC:s fyra alternativa scenarier för den fortsatta uppvärmningen. Han anser att vi har mer tid än vad som sägs i debatten för att vända utvecklingen. Åtgärderna är dock ungefär desamma som brukar anföras, inkluderat kärnkraft, samt att mänskligheten helt enkelt måste anpassa sig till klimatförändringar, precis som den alltid gjort genom historien – om än ibland med stora omvälvningar för många människor. Lennart Bengtsson tror på mänsklighetens möjligheter och förmåga att lösa problem. 

Det är förstås inte nödvändigt att ansluta sig till Bengtssons alla slutsatser om klimatpolitiken och framtiden för att få god utdelning av läsningen. Den ger alla läsare kunskaper för att med större insikt kunna delta i en av vår tids viktigaste diskussioner.

7 reaktioner på ”Vad händer med klimatet – och debatten?

  1. Marie Hultqvist skriver:

    Han kanske inte är intresserad av att delta i debatten. Möjligen drabbad av ålderismen. Han är född 1935. Själv har jag läst ”Under en vit himmel”. Vore intressant att höra din åsikt om den boken!

    1. Bengtsson deltar i debatten. Förutom att han skrivit boken, som ju vid sidan av sina didaktiska ambitioner är ett debattinlägg. Dessutom har jag både sett och hört intervjuer med honom och inlägg skrivna av honom. Men det är på internetsidor och poddar som lever vid sidan av dominerande medier.

  2. Hans Jonsson skriver:

    ”… realistisk men samtidigt optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ. …han problematiserar och ger talrika exempel på hur svår forskningen kring klimatförändringar är, särskilt när det gäller att förutsäga framtiden… avfärdar tal om en ”tipping point”, där klimatet skulle börja skena, som ovetenskapligt”
    Mitt citatval antyder att jag intuitivt känner lite skepsis.
    En optimistisk bedömning utifrån dagsläget måste byggas på möjligheter och förhoppningar eftersom det inte finns någon faktisk minskning av utsläppen som är i överensstämmelse med vad IPCC säger är nödvändigt för att hålla ner den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader. Löftena sägs peka på en grad över detta mål. Det är löftena och vi har ännu inte sett dem omsatta i handling. Inom åtta till tio år har vi släppt ut den mängd som 1,5 graders ökning tillåter – med nuvarande utsläppsnivå. Dessutom är ländernas beräkningar till en del falsarier där inte alla utsläpp räknas in.
    Jag får väl ge honom en chans. Även om min övergripande känsla är skeptisk så inger recensionen förhoppningar om att jag ska kunna lära mig en del av Lennart Bengtssons kunskap.

  3. Visst kan man var skeptisk, Hans, men helst efter att man tagit del av boken. Mitt inlägg handlar mest om varför Bengtsson trängts undan från de stora medierna i Sverige. Jag googlade dessutom en del för att hitta kritik mot boken, men det enda jag fann var från Uppsalainitiativet vars skribent inte verkar ha läst den utan förlitade sig endast på ett referat av densamma. Den enda större tidning som publicerat sig om Bengtsson och hans åsikter är, vad jag funnit, Expressen 2019 som buntade ihop honom med klimatskeptiker. Bengtsson avkrävde tidningen en ursäkt, men den uteblev.

    För egen del är jag avvaktande till Bengtssons slutsatser om framtiden och hur man bör värdera klimatförändringarna. Jag skulle välkomna en debatt mellan honom och andra, mer alarmistiska, forskare, men den lär jag få vänta på. Boken gav mig dock mycket för dess, som jag uppfattar det, gedigna naturvetenskapliga resonemang som underlättar för mig att fortsättningsvis följa med i debatten. Där handlar det ju mer om vetenskapliga fakta och mindre om värderingar.

    I vilket fall anser jag det otäckt hur debatter ofta gestaltar sig i vårt land, där starka politiska, ideologiska eller ekonomiska intressen exkluderar vissa debattörer som inte anses passa in i ett fastställt narrativ. Jag har skrivit om det förut, till exempel om Katarina Frostensson. Glöm inte att Sverige en gång var ett land av häxprocesser. Är vi idag ett cyklopernas land, som Knausgård skrev?

  4. Bo Axhammar skriver:

    Intressant Stefan, jag skall läsa den. Rekommenderar Fredrik Charpentier Lindqvist bok ”Klimatet och människan under 12 000 år”, han är historiker och klimatforskare. Hans första bok hyllades av obskyra klimatförnekare medan den senaste förkastades av densamma. Efter genomlösning inser man att frågan om klimatet är oerhört komplext och att debatten idag är grovt förenklad med ”religösa” inslag.

  5. Christer Pontér skriver:

    Bengtssons bok ”Vad händer med klimatet?” är en självklarhet oavsett om det är en ”folkbildningsinsats”, om vi skall ”… ge honom en chans”, eller andra diverse naiva ideologiska tillrop eller om han publicerats i etablerade medier. Vad Bengtsson bidrar med, med denna bok, är ju något så självklart som en vetenskapliga teori om väder och klimat (atmosfärskemi och atmosfärsfysik). En vetenskaplig teori om väder och klimat säger i sig INGET om framtiden. All vetenskaplig teori grundar sig på vad som hänt, den säger alltså inget om vad som skall hända. MEN människan har inget bättre redskap om att förutsäga eller gissa om framtiden än en vetenskaplig teori – därför ska vi lyssna på vad Bengtsson har att säga. Men med det sagt, ska INTE Bengtsson avgöra vilket energislag som ”vi i samhället ska satsas på”. Ingen vetenskapsmänniska är felfri i den meningen att denne inte kan dra felaktiga slutsatser om framtiden utifrån den vetenskapliga teorin. Det ligger i själva den vetenskapliga teorins natur att vetenskaparna drar olika slutsatser ur teorierna. Inget har ju förändrats i detta avseende om forskarna uppvisar konsensus om en teori och dess slutsatser. Varför frågar vi inte oss hur det kom sig att vi på ”vetenskapliga grunder” (eller var det på ”ideologiska grunder”?) stoppade den strategiska utveckligen av kärnkraft? Karl-Petter Thorwaldsson, näringsministern (!) säger själv att han ”älskar gruvor”. Vem älskar inte metaller men vilken idiot kan älska radioaktiv strålning? Det som är svårbegripligt är varför inte ”de vetenskapare” som utvecklat (t.ex.) kärnkraft förstår att den verkligen är farlig lika väl som att miljö-alarmisterna och miljöideologerna förstår detta. Nu står vi i den situationen att milö-alarmisterna inklusive ett stort antal vetenskapare helt plötsligt (efter ca 30 år) anser att fossil förbränning är det farligaste. Ingen älskar fossil förbränning, inte ens näringsministern. En fråga – skulle vi idag (t.ex.) ha mobiltelefoner eller datorer om vetenskapare och ideologer (politiker) fått ”rösta” om saken med tanke på ”strålningen” och det framväxande ”övervakningssamhället”? Självaste Bill Gates lär ha trott att världen skulle nöja sig med ca 5 datorer. Ines Uusmann, dåvarande kommunikationsministern (!!!) ansåg år 1996 ”att internet är en fluga”. Jag skriver inte om dessa fakta för att kränka eller misskreditera utan för att peka på att vi måste ha missat något väsentligt som kan förklara vårt välstånd. Det som förklarar valet av energislag, datorer, mobiltelefoner, etc, etc, är vetenskaplig ekonomisk teori. Denna teori inbegriper ju de mänskliga omdömena.

  6. Ja, Bosse, kanske något jag bör läsa. När ”alla” springer åt samma håll finns det ofta skäl att ett ögonblick stanna upp och fundera, det finns det – som bekant – många historiska exempel på. Jag vill gärna ansluta mig till att ”lyssna på forskarna” i meningen att också lyssna på forskare som anmäler en avvikande uppfattning i en eller annan mening. I medier sägs ofta att 97 procent av forskarna är överens om klimatförändringarna. Men vad är det egentligen de är överens om? Att klimatet förändras? Att mänsklig påverkan är en dominerande orsak? Att vi behöver fasa ut fossil energi? Ja, så långt är nog samstämmigheten förkrossande. Men är man i lika hög grad överens om katastrofscenarierna? Jag vet inte, men tycker att det finns skäl att ifrågasätta alarmismen efter att ha läst Bengtssons bok (plus en del annat jag läst tidigare).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s