Vad händer med klimatet – och debatten?

Under de senaste årens stegrande oro kring klimatförändringarna har jag då och då stött på inlägg av Lennart Bengtsson, men aldrig i dominerande medier. Det är märkligt, men ändå inte. Bengtsson är framstående meteorolog och klimatexpert, professor och tidigare verksam vid Max Planck-institutet. Knappast någon i vårt land kan mäta sig med hans meriter inom området. Men hans åsikter är inte alltid kompatibla med den politiska klimatdebatten. Det förefaller som att han därför ställts åt sidan, ja rentav buntats ihop med obskyra ”klimatförnekare”. Det är synd och skam!

Jag har svårt att tänka mig en bättre lärobok för oss som vill lära oss mer om klimatförändringar än Lennart Bengtssons ”Vad händer med klimatet?”. Steg för steg går han pedagogiskt igenom vad forskningen vet om klimatförändringar och – nota bene! – vad man inte kan veta. Han tar det från grunden. Så lär han oss det vi bör kunna om väder och klimat, om klimathistoria, om växthuseffekten, om väderprognoser, om klimatforskning och så vidare. Allt är förklarat på enklast möjliga sätt med rikliga illustrationer för att underlätta för oss fåkunniga läsare. Det är verkligen en folkbildningsinsats. 

Klimatforskaren Klaus Hasselman, som i år tilldelades nobelpriset i fysik, säger om boken: ”Lennart Bengtsson, en erfaren och mycket ansedd meteorolog och klimatexpert, lägger här fram en realistisk men samtidigt optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ.”

Varför har Bengtsson, trots sin status inom internationell klimatforskning, trängts undan i svensk klimatdebatt? Han förnekar ju inte klimatförändringar; inte heller att den viktigaste förklaringen till förändringarna sedan industrialiseringen tog fart i slutet av 1800-talet är mänsklig påverkan genom växthusgaser. Men han problematiserar och ger talrika exempel på hur svår forskningen kring klimatförändringar är, särskilt när det gäller att förutsäga framtiden. Därmed hamnar Bengtsson en bit utanför den klimatpolitiska diskursen och dess dystopiska alarmism. Han ser stora möjligheter till att minska de skadliga växthusgaserna, särskilt i de välutvecklade ekonomierna i världen. Han avfärdar tal om en ”tipping point”, där klimatet skulle börja skena, som ovetenskapligt, och använder sig i stället av IPCC:s fyra alternativa scenarier för den fortsatta uppvärmningen. Han anser att vi har mer tid än vad som sägs i debatten för att vända utvecklingen. Åtgärderna är dock ungefär desamma som brukar anföras, inkluderat kärnkraft, samt att mänskligheten helt enkelt måste anpassa sig till klimatförändringar, precis som den alltid gjort genom historien – om än ibland med stora omvälvningar för många människor. Lennart Bengtsson tror på mänsklighetens möjligheter och förmåga att lösa problem. 

Det är förstås inte nödvändigt att ansluta sig till Bengtssons alla slutsatser om klimatpolitiken och framtiden för att få god utdelning av läsningen. Den ger alla läsare kunskaper för att med större insikt kunna delta i en av vår tids viktigaste diskussioner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s