Vin är den toskanska landsbygdens främsta inkomstkälla, kanske dess själ. Vinstockarna täcker stora delar av arealen där de klättrar uppför bergssidorna för att nå de rätta betingelserna för att druvorna ska ge den rätta smaken. Sangiovese är Toscanas karaktärsdruva. Den ger friska, ofta lite kärva, viner med sina tanniner. Ibland blandas sangiovese med en mindre del av andra mer lättsamma druvor för att runda av smaken. Blandade eller oblandade, de mer komplexa och lite dyrare Chiantivinerna slår ut det sträva med friska smaker av körsbär, örter och allsköns goda aromer och smaker. 

Chiantivinerna har senare år gjort en kvalitetsresa. Kraven är också strikta för att få använda sig av namnet. Kvalitetsstämpeln är den svarta tuppen som bara få användas av de vingårdar som följer regelverket. 

En vistelse i Chianti bör innehålla ett besök på en vingård. Häromdagen tog vi en ur mängden runt Greve in Chianti och det blev Terreno. Dock hade man ingen guidad tur och avsmakning på gång så vi fick nöja oss med att äta lunch i deras restaurang med ett glas av deras Chianti Classico därtill. Det var en underbart god vegetabilisk lunch.

Vad vi inte visste var att vingården drivs av den svenska kapitalstarka familjen Ruhne, som köpte gården på 1980-talet. Chef är numera den yngsta dottern, Sofia, som utvecklat gården i ekologisk riktning. Vinerna från gården har med tiden vunnit många prestigefyllda priser på den internationella arenan. Kanske lika viktigt är att vingården också vunnit stor respekt i Chianti trots den utländska driften. 

Idag återvände vi till vingården och deltog i en proffsigt guidad tur som avslutades med en provning av sex olika viner från gården, allt från deras enklaste Chianti Classico som här kostar 18 Euro till deras dyraste med ett pris på 40 Euro (I Sverige är åtminstone den förstnämnda något billigare i Systembolagets beställningssortiment, åtminstone med nuvarande växlingskurs). 

Och vilken provning! Alla viner stack på varsitt sätt ut som ovanligt fina Chiantiviner, vilket inte säger lite. Den ovannämnda Classicon ska jag definitivt beställa några buteljer av. Om jag sedan har en slant över ska jag nog också skaffa lite av den mycket komplexa Chianti Classico Reserva, som jag blev vädigt förtjust i. Den är dock en blend, dvs innehåller en mindre del andra druvor vid sidan av Sangiovese.

Om du har vägarna förbi Greve in Chianti, vilket jag verkligen unnar dig om du gillar vin, god mat och vackra landskap, sväng då av väg 222 och besök Terreno! Men naturligtvis – reklamen får inte bli för massiv och familjen Ruhne klarar sig bra ändå – finns det andra vingårdar som säkert kan erbjuda liknande upplevelser.

(Och om du undrar: vi gick till och från Terreno från vårt boende för att inte hindras i vår tillfälliga dryckenskap).