Vi stannar en dag i Tirana, kanske mest för att se hur staden förändrats genom åren. Det blir mest promenader i stadens centrala delar, vilket i Tirana betyder kvarteren runt Skanderbergtorget. Det stora torget är nu, liksom förr, stadens hjärta. Då fanns här inte så mycket annat än ett kulturhus med en väldig målning av albanska frihetskämpar samt en reslig staty av hjälten Skanderbeg som på medeltiden ställde sig i spetsen för kampen mot den turkiska överhögheten. Där fanns också en gammal moské, men den var inte i bruk eftersom den kommunistiska regimen proklamerat att Albanien skulle vara ateistiskt. 

Förvandlingen är nästan chockartad. Skanderbeg, frihetsmålningen och moskén finns kvar, men runt torget reser sig moderna höga hus, ofta med avancerad och spännande arkitektur. De är mest tillhåll för banker, internationella företag och annat till kapitalismens fromma. Längre från det gamla kommunistiska Albanien är det svårt att komma. Vi stöter på en folksamling framför en scen med talare. Det visar sig vara ett event av motsvarigheten till svenska Ung företagsamhet. En annan folksamling visar sig vara samlad för att lyssna till en amerikansk väckelsepredikant. Vi går in i ett varuhus i modernast möjliga stil. Där finns de vanliga internationella modebutikerna och försäljning av lyxartiklar av allehanda slag.

Den gamla moskén är förstås åter i gång, vilket väl mer representerar det förkommunistiska Albanien än det postkommunistiska. Religion och äldre traditioner har åter tagits i bruk av albanerna. I moskén strömmar människor in för att be. 

Restauranger och caféer finns till övermått, bland annat i det närliggande parkområdet som tidigare var förbehållet den kommunistiska eliten. 

Tirana är värt ett besök. Staden kan kanske inte mäta sig med charmen i klassiska turiststäder i Europa som Paris, Prag Florens, Rom med flera, men vill man studera hur en stad växer för att vilja ta plats i sin omvärld så är Tirana intressant. Ja, man behöver förstås inte vara så seriös; här finns fina promenadstråk, god mat och – som så ofta i Albanien – vänligt bemötande.